luddelundell

Stod att läsa i dagens Metro om en kille som startat sajten namninsamling.se. Var där och kollade och tyckte att sajten dominerades av antirastistisk insamlingar av diverse slag.

Och då undrar man: Hur fungerar rasistiska människor egentligen? Vad gör dem så rädda för det som är annorlunda eller främmande? Beror det på egen osäkerhet, otrygghet eller vad? Avundsjuka?

Det andra man kan fundera på är var gränsen går, vilka är det som inte gillas? Är det geografiska gränser? Ekonomiska? Mentala?



Och vilket är värst? Vilka hatar man mest? En invandrare som lyckats eller en som fortfarande har det svårt?

Själv funderar jag på vilka rasister som är värst? De som visar upp sig och skriker mest eller Svensson-rasismen? Den senare som inte visas utanför den inre kretsen, i form av familj eller närmaste arbetskamrater. Jag tror den senare för de andra är få och mer av tonårig frustation som förhoppningsvis går över.

Påminner mig om ett inslag på Rapport för många år sedan, där reporten intervjuar en medlem av VAM (Vitt Arisiskt Motstånd) som har ett finskt namn och blir väldigt, väldigt lång i ansiktet när reporten påpekar att han själv inte är arier. Åh andra sidan var väl Jackie Arklöv (hur han nu stavade) medlem av nämnda organisation.

Själv invandrade jag till Stockholm från Östergötland i början av 1980-talet. Min fru är 16:e generations invandrare. Hennes förfader invandrade från Holland i slutet av 1500-talet.